.avif)
%20(kopia).png)
Att arbeta som socionomkonsult innebär att regelbundet kliva in i nya verksamheter, förstå nya arbetssätt och relativt snabbt kunna bidra där behovet finns. För Sibtain, som via Bonliva har arbetat inom flera delar av socialtjänsten och i olika kommuner, är det just mötet med nya organisationer som har gett honom några av hans viktigaste lärdomar.
Men han är också tydlig med att konsultlivet ställer krav. Självständighet behöver kombineras med ödmjukhet, och tidigare erfarenhet betyder inte att man kommer till ett nytt uppdrag med alla svar.
– Det är både friare och mer krävande än många tror, säger Sibtain.
Att snabbt förstå en ny verksamhet
När Sibtain börjar ett nytt uppdrag försöker han tidigt skapa sig en bild av både det formella och det informella. Det formella kan vara delegationsordning, riktlinjer, dokumentationssystem och hur ärenden hanteras. Men för att förstå en arbetsplats behöver han också lära sig hur gruppen faktiskt fungerar: vem ansvarar för vad, hur fattas beslut och vilka frågor behöver verksamheten mest hjälp med just nu?
Trots sin erfarenhet är en av hans viktigaste strategier ganska enkel: att fråga.
– Jag tror inte att man som erfaren konsult behöver försöka visa att man kan allt. Tvärtom tycker jag att det är professionellt att tidigt fråga hur just den här kommunen vill att saker ska göras, säger Sibtain.
Med tiden har han blivit bättre på att skilja mellan det som är gemensamt för socialt arbete och myndighetsutövning och det som är lokala rutiner och arbetssätt.
Förtroende är något man förtjänar
En annan del av konsultrollen handlar om att komma in i en redan etablerad arbetsgrupp. Sibtain har upplevt arbetsplatser där konsulter snabbt blir en självklar del av gemenskapen, men också verksamheter där inställningen är mer avvaktande.
Det behöver inte alltid handla om personen som kommer in. Tidigare erfarenheter av inhyrd personal kan påverka hur en verksamhet tar emot nästa konsult.
– Det går inte att kräva förtroende bara för att man kommer in som erfaren konsult – man behöver förtjäna det.
Därför försöker Sibtain ge relationen tid och låta kvaliteten i arbetet visa vad han kan bidra med. Samtidigt tycker han att ansvaret går åt båda håll. Om kollegorna inkluderar och välkomnar konsulten behöver konsulten också vara beredd att delta och bidra till gruppen. Att vara självgående betyder alltså inte att arbeta isolerat.
Erfarenheter från andra kommuner kan bli en tillgång
En av fördelarna med att ha arbetat i flera verksamheter är att Sibtain har sett olika lösningar på liknande frågor.
Två kommuner kan arbeta utifrån samma lagstiftning och samma grunduppdrag, men ändå ha organiserat arbetet på olika sätt. För honom har det inneburit att han blivit mindre låst vid tanken att det finns ett enda rätt sätt att arbeta.
– På nästan varje arbetsplats finns det någon som gör något på ett sätt som får en att tänka: det där var smart, det där ska jag ta med mig, berättar Sibtain.
Det kan handla om allt från dokumentation och uppföljningar till organisation av ärenden och användningen av olika verksamhetssystem. Samtidigt är Sibtain noga med hur tidigare erfarenheter förs vidare.
– Man ska inte komma in i en ny verksamhet och säga 'så här gjorde vi i en annan kommun, därför ska ni göra likadant'.
Istället försöker han använda erfarenheten som ett underlag för dialog. Om han sett en annan verksamhet lösa en liknande fråga på ett intressant sätt kan han lyfta det som en möjlighet, snarare än som ett facit. Då blir erfarenheten från tidigare uppdrag en resurs i stället för kritik.
Vad behöver man för att trivas som socionomkonsult?
Sibtain tycker att man bör vara relativt trygg i sin profession innan man tar steget till konsultrollen. Det innebär inte att kunna allt, utan att ha tillräcklig kunskap för att kunna ta ansvar för sina bedömningar och veta hur man hittar svar när den egna kunskapen inte räcker.
Flexibilitet, social förmåga och prestigelöshet är andra egenskaper han återkommer till. Ett uppdrag kan innebära en välorganiserad verksamhet med tydliga strukturer, medan nästa kan präglas av hög arbetsbelastning och ett betydligt större behov av stöd. Dessutom behöver man vara bekväm med att inte alltid känna sig hemma från första dagen.
– Som konsult är man inte alltid automatiskt en del av gemenskapen. Det kan finnas grupperingar, tidigare erfarenheter av konsulter eller bara en arbetsplatskultur där det tar längre tid att bli insläppt.
Men kanske är en av hans viktigaste lärdomar att inte förväxla yrkesmässig säkerhet med att alltid ha rätt svar.
– En bra konsult är inte den som kommer in och kan allt första dagen. En bra konsult är snarare den som snabbt förstår vad man inte vet, tar reda på det och samtidigt kan bidra med det man faktiskt kan, avslutar Sibtain.
Efter uppdrag inom flera delar av socialtjänsten fortsätter Sibtain därför att se varje ny arbetsplats som en möjlighet att fylla på sin egen verktygslåda. Erfarenheten gör honom inte färdiglärd. Snarare har den gjort honom mer medveten om hur mycket det fortfarande finns att lära.
Läs också om Sibtains egen resa och hur konsultlivet hjälpte honom att hitta tillbaka till motivationen och en arbetsform som passar honom. Du hittar vår andra artikel här >>
Nyfiken på att arbeta som socionomkonsult? Hos Bonliva får vi löpande in uppdrag inom socialtjänsten runt om i Sverige. Lämna gärna en intresseanmälan och berätta om din erfarenhet och vad du söker, så hör vi av oss för ettförutsättningslöst samtal.
.png)
%20(1).png)
.png)
