.avif)
.jpg)
När individ- och familjeomsorgen i Fagersta kommun behövde förstärkning fanns det en person som teamledaren Teres särskilt gärna ville få tillbaka. Veronica, erfaren socionomkonsult via Bonliva, hade tidigare arbetat i verksamheten och lämnat ett starkt intryck. Och för Veronica var känslan ömsesidig. Vad är det som gör att en arbetsplats blir någonstans man längtar tillbaka till?
När rätt person redan känner verksamheten
På individ- och familjeomsorgen i Fagersta arbetar Teres som teamledare med ansvar för att leda och fördela det dagliga arbetet inom myndighetsutövningen. Hon har 17 års erfarenhet av socialt arbete och känner väl till både de krav som yrket ställer och vikten av att ha rätt kompetens på plats.
Fagersta anlitar enligt Teres relativt sällan konsulter, men när några medarbetare gick vidare till andra tjänster uppstod ett behov av förstärkning. Verksamheten behövde någon med erfarenhet som snabbt kunde komma in i arbetet och bidra till kontinuitet.
För Teres var Veronica ett självklart namn att lyfta fram. De hade arbetat tillsammans tidigare och hon visste vad Veronica kunde tillföra.
Teres beskriver henne som en person som sätter barnets behov främst, vågar ta ansvar och bidrar med både kompetens och energi till arbetsgruppen.
Även Veronica hade starka minnen från sitt tidigare uppdrag i kommunen.
– För mig var det faktiskt en självklarhet att tacka ja när jag fick möjligheten att komma tillbaka till Fagersta. Jag trivdes så otroligt bra under mitt första uppdrag, och framför allt var det känslan av att verkligen vara en del av arbetsgruppen som gjorde att jag ville återvända, säger Veronica.
Att hon redan kände kollegorna och verksamhetens arbetssätt gjorde också att hon snabbt kunde komma in i arbetet igen. Men det var framför allt människorna och arbetsmiljön som hade fått henne att vilja återvända.
En arbetsgrupp där alla bidrar med något
I Fagersta arbetar ett team på tio medarbetare med mottagning, utredning och uppföljning. Arbetet omfattar komplexa ärenden som kräver både erfarenhet, samarbete och förmågan att göra svåra bedömningar.
Teres beskriver en grupp med stor bredd i ålder, erfarenhet och perspektiv. Här finns allt från en nyfiken socionomstudent till en kollega över 70 år med lång erfarenhet av socialt arbete.
– Gruppen skulle inte må bra av två Teres, skrattar Teres.
Bakom den skämtsamma formuleringen finns en viktig tanke om ledarskap. Teres vill skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna bidra med sina olika styrkor, känna förtroende för sin kompetens och samtidigt våga be om hjälp.
För henne är det också viktigt att vara tillgänglig när medarbetarna behöver stöd.
– Som teamledare vill jag alltid vara tillgänglig. Det handlar inte bara om att dörren är öppen, utan om att man verkligen kommer in, berättar Teres.
För Veronica märks arbetskulturen i vardagens små och stora situationer. Redan under sitt första uppdrag blev hon inbjuden till morgonfika och lunch, inkluderad i samtalen och bemött som en naturlig del av gruppen.
Den gemenskapen har också betydelse när arbetet är krävande.
– Det kan handla om att få hjälp att resonera kring ett svårt ärende, att någon tar sig tid att lyssna eller bara att få skratta tillsammans en stund när man behöver det som mest. Det finns en omtanke om varandra som jag verkligen uppskattar, säger Veronica.
Att välkomna en konsult handlar samtidigt om mer än att skapa en trivsam arbetsmiljö. Teres betonar att den som kommer in i verksamheten också behöver vara lyhörd för lokala rutiner, förstå hur kollegorna arbetar och vara beredd att anpassa sig. Genom dialog och regelbundna avstämningar kan både konsulten och arbetsgruppen få ett samarbete som fungerar i praktiken.
Ett gemensamt engagemang för barnen och familjerna
Trots att Fagersta är en mindre kommun har Veronica mött några av de mest komplexa ärendena under sin tid inom socialtjänsten. Det gör samarbetet mellan kollegor och olika delar av verksamheten särskilt betydelsefullt.
En av de saker hon uppskattar är närheten mellan utredningsverksamheten, öppenvården, familjehemsvården och ekonomiskt bistånd. Det skapar möjligheter att ta vara på varandras kunskaper och arbeta tillsammans kring familjernas behov.
Veronica lyfter också fram Fagerstamodellen, där arbetet utgår från att tidigt involvera barnet, familjen och deras nätverk och undersöka vilka lösningar som finns i barnets närhet.
– Man försöker verkligen använda de resurser som finns runt barnet och skapa förutsättningar för att undvika onödiga placeringar, utan att för den skull tumma på barnets behov av skydd och trygghet, berättar Veronica.
För Teres är respekt, tålamod och lyhördhet grundläggande i arbetet. Även när ärendena är svåra och tempot högt behöver det finnas utrymme att lyssna, reflektera och göra välgrundade bedömningar.
Hon återkommer till orden ”Jag kan ha fel”, som en påminnelse om vikten av att vara ödmjuk inför både människor och beslut. Att ha lång erfarenhet innebär inte att man slutar lära sig eller att man alltid har alla svar.
Det är ett förhållningssätt som Veronica känner igen och uppskattar. Hon beskriver en verksamhet där medarbetarna delar med sig av sin kunskap, är nyfikna på andras perspektiv och arbetar mot samma mål.
Stöd under uppdraget
Som socionomkonsult via Bonliva har Veronica också en kontaktperson som följer henne under uppdraget. För henne är det Tobias Ekman på Bonliva, som hon beskriver som engagerad, tillgänglig och mån om att samarbetet ska fungera för både henne och verksamheten.
– Han är lösningsorienterad, lyhörd och följer upp så att allt fungerar som det ska. Det känns tryggt att veta att det alltid finns någon att vända sig till och att man får snabb hjälp när man behöver det, säger Veronica.
Veronica berättar också att Bonlivas syn på erfarenhet och kompetens betyder mycket för henne.
– Det känns bra att representera ett konsultbolag som ställer höga krav på sina konsulter och värdesätter erfarenhet och kompetens.
I Fagersta har hon hittat en arbetsplats där båda delarna får utrymme. Här möts olika erfarenheter, ett stort engagemang för det sociala arbetet och en gemenskap som också omfattar den som är på plats under en begränsad tid.
När Teres beskriver vad hon är mest stolt över är det just människorna i arbetsgruppen hon återkommer till. Att kollegorna vill komma till jobbet, hjälper varandra och fortsätter att ta sitt uppdrag på stort allvar.
För Veronica har det inneburit att Fagersta blivit mer än en arbetsplats bland andra.
– Jag visste redan att det här var en arbetsplats där jag både trivs, känner mig uppskattad och får utvecklas i mitt arbete, avslutar Veronica.
Och kanske är det just där svaret finns på varför hon ville tillbaka: i känslan av att få bidra med sin kompetens och samtidigt vara en självklar del av laget.
Ett varmt tack till Teres och Veronica för att ni delat med er av era erfarenheter och gett oss en inblick i arbetet på individ- och familjeomsorgen i Fagersta kommun.
Är du nyfiken på konsultlivet? Berätta gärna vad du söker, så tar vi ett förutsättningslöst samtal om möjligheterna via Bonliva. Lämna in en intresseanmälan här >>
.jpg)
.jpg)
.jpg)
